Flera tillfällen så känner jag att jag skulle behöva vara mer rak och ärlig än vad jag är. Jag försöker som oftast att inte smita runt saker utan vara rak och ärlig men i vissa lägen så säger kroppen ifrån. Men i stället kan jag gå länge, länge och tänka och grubbla över varför jag inte gjorde eller gjorde som jag gjorde.

Detta stör mig, jag behöver bli bättre på att bli mer rak och framförallt, varför ska jag orka saker som jag inte vill orka!

Dags att bli mer rak, stå på och klyschan ”ta ingen skit” har i dag flera bra betydelser för mig.

Annonser

Tänk vad en liten justering kan göra, en liten liten finjustering ett komplement till vardagen och man ser helt plötsligt helt andra utvägar och resultat.
Detta kan appliceras på mycket, i mitt fall har det med både jobbet, planering, privatliv och träning att göra. Små små justeringar på detaljnivå gör att man mår mycket bättre.

Detaljer gör allt. Utan detaljer ingen verksamhet, inget resultat.

Min motivation hittas just nu i att föra in och ändra några detaljer!

Dåligt med bloggande på semestern men rejält med tillfälle för tankeställare.

Till att börja med vill jag fundera lite kring servicen i Sverige!

Att man i USA får stor del av lönen i dricks är kanske inte något man vill förespråka men de sätter då sina spår. Hur ser det ut med provision i Sverige, hur skulle vi hantera det?

Att man måste serva lite extra för för att kunna leva bättre få lite mer i kuvertet är inget jag tycker är dåligt. Servicen i USA är i stort sett fantastisk. Allt ifrån bra service i en klädaffär till matvarubutikerna, restaurangerna mm. I love!

Som typiska turister blev vi stoppade på gatan – gåendes – av en man, som legitimerade sig som polis – visade brickan. Han var supertrevlig undrade om vi kände till området, visste vart vi skulle gå etc. Sen så gav han flera tips på saker vi inte fick missa hälsade oss trevlig semester och gick. Hur ofta händer det i Sverige?

Nu säger jag inte att vi skall kopiera amerikanerna men kan vi inte få ordet service att leva upp till betydelsen?

Om du ger allt i din vardag för att vara hjälpsam och ständigt servicevänlig så smittas det, samma som ett leende!

Utan service = ledsen kund/medmänniska

Vad har vi för behov/ideér utöver de för att överleva? Många skapar sig behov som är helt onödiga, jag har massa konstiga behov.

Jag vet att jag inte behöver bära runt på en väska full med massa onödiga saker men jag tror mig i alla fall alltid behöva ha sakerna med. Jag kan heller inte kliva på badrumsmattor som är bland de värsta jag vet. Jag måste få ligga på mage i sängen om jag ska kunna tänka mig att sova. Jag lämnar sällan bort ”mitt hörn” i soffan. När jag va liten hade jag ”min plats” som ingen fick ta. Med flera med flera. Vissa av de här skulle jag gärna vilja jobba bort medan vissa skulle jag behöva ha mera av. Att jobba bort begär är en sak men de här konstiga ideérna är svårare. De är ju en helt annan sak än att jobba bort att man vill köpa godis, den där tröjan eller de där skorna.

De gäller bara att jobba, jobba, jobba, men visst är man lite konstig som har massa saker för sig?

Många stressar, är drabbade av att ha mycket att göra och inte kunna hantera det.

 

Jag blir både ledsen och rädd när jag hör personer som jobbar och sliter så att de inte sover, hinner inte ta hand om sig själva eller bara vara.

Tycker generellt att vi måste bli bättre på att säga ifrån och föra en dialog, att stressa är inte bra, ingen mår bra av att stressa som många gör idag.

 

Är aldrig jag stressad? Jo jag kan vara stressad men de händer väldigt sällan, oftast när någonting stressar upp mig så är det småsaker, jag missar bussen, min planering faller (oftast pga någon annan) eller att förutsedda saker händer.

Däremot vet jag att jag kan hantera min stress, jag vet när jag behöver säga ifrån, när jag behöver vara för mig själv och när jag behöver tagga ner. Men de flesta verkar inte känna av att det är dags att tagga ner. Många gånger så möter man personer som är otrevliga, trötta, helt slut och totalt ofokuserade och de personerna går de oftast inte att prata om stress med, för de slår bara bort och avvisar allt i ämnet. Det är så tråkigt!

 

Va rädd om dig själv, våga stå på dig, stressa inte!

Jag lever med ett par kassa knän sen tiden på skidor, vilket jag förmodligen aldrig kommer komma ifrån. Jag har länge försökt med olika saker för att de ska bli bättre men inte riktigt kommit på rätt köl.

Förra året vid den här tiden började jag träna (tack Magdalena) försiktigt och noga. Extremt kontrollerar började jag böja med boll, träna balans, grundliga långsamma utfall. Och sedan dess har jag nött och nött och nött och sett resultat. I dag är första gången jag verkligen reflekterade över hur jäkla skönt det är att har haft två gånger sig själv på axlarna och klara av att balansera det med både böjda å sträckta ben.

Att må så här bra i knäna har jag längtat efter, vintern är här och jag hoppas på att det även ska visa sig på skidorna! Då blir jag helt nöjd.

Vad vill jag då säga med detta. Jo om man verkligen vill så kan man!
Att bygga upp från grunden och sen bara ösa, känna sig trygg med de man håller på med funkar.

Jag har tänkt på detta på jobbet, i olika projekt och allt betalar sig! Idogt arbete med bra utgångsläge och detaljstudering så kommer man långt!

Bygg inte bara upp dig själv utan allt som går från grunden!

Många olika situationer man kan hamna i önskar man själv att man hade fått hjälp och när man väl hjälper skulle man önska uppskattning.

Ex

Snön innebär problem, äldre har svårt att komma fram, bilar fastnar och isen bildas.

Att fråga om någon behöver hjälp av bussen är en självklarhet, att hjälpa den som ramlar å inte gå förbi är samhällsansvar.
Men döm om min förvåning, frågar man om folk vill ha hjälp att knuffa en bil som sitter fast så får man blandade reaktioner. Vissa väldigt tacksamma, vissa vars respektive känner att de måste kliva ur å engagera sig och sedan vissa låt mig kalla dem idioter – som kollar ” hmm du som tjej vad hjälper du” och säger sedan nä nä jag fixar det själv. Hur tänker man? Nä bättre jag puttar och gasar samtidigt eller tar bara hjälp av killar?

Jag tycker det är tråkigt att man inte hjälper varandra mer i vardagen och att man uppskattar någon som hjälper en!

Hyfs, hjälp till och uppskatta hjälpen!